I'mhere.
Hur långt bort jag än är, hur långt borta du än är så finns du mig alltid närmast.
Vad jag än gör, vad du än gör så vet jag att vi har varann.
Hur hårt slagen och vinden än är, så står vi stabilt för vi har en stark grund.
Vad som än sker och händer så kommer jag alltid att finnas där.
Vad jag än gör, vad du än gör så vet jag att vi har varann.
Hur hårt slagen och vinden än är, så står vi stabilt för vi har en stark grund.
Vad som än sker och händer så kommer jag alltid att finnas där.
Tisdag i morgon onsdag, halva veckan har flugit i väg vilket är skönt. Men har alldeles för mycket tid att tänka, att fundera och att analysera saker. Allting har alltid gått med en hiskelig vart vad jag än gjort, har liksom aldrig stannat upp och funderat, men nu står jag här med för mycket tid att tänka på. Kanske är man rädd för att hitta något man inte visste om , att hitta något man trodde inte fanns eller få svaren man inte ville ha. Av vilken anledning det nu än är, så virrar det mest runt i huvudet på Emelie mest hela tiden. Överanalysera är en av Emelies specialitet, enlighet mig själv är det den sämsta egenskapen jag har, inte så att jag är långsint men jag tänker gärna efter en gång för mycket. Att springa och att gymma funkar visst gör de det, i alla fall i dag. Men sen då när man tränat i två timmar är trött och hungrig, det är ju inte som att tankarna försvunnit utan dom sattes ju bara på Hold. Kanske detta är min stund, min tid att tänka, har skjutit upp det så pass länge att det kommit i kapp mig och satt en käpp i hjulet. Men att springa i motvind är jag både bra van och bra på. Så att viden snart kommer att vända det är jag säker på, måste bara ta mig igenom den värsta stormen först. Men som Emelie alltid gör, är att le, le mot motgångar för då känns det inte lika svårt stort och jobbigt.
Saknar er alla där hemma, vill inget hellre än att vara hos er just nu. Love u all.
Kommentarer
Trackback